jag gillar inte att prata politik eller religion men jag ska göra ett undantag.
jag har fyllt i "tro vad du vill bara du är glad och snäll" under religiös åskådning på facebook och det är faktiskt så jag tycker.
för mig får du tro på precis vad du vill bara du är glad och snäll.
problemet är väl bara att religion sällan verkar vara vare sig glad eller snäll.
grundtanken verkar för visso fin inom de flesta (av vad jag känner till) men sen är det så mycket som går snett under resans gång.
jag är döpt men inte konfirmerad.
jag hade planer på att göra det men det var knappast för min oerhörda tro på gud, jesus och den helige ande utan snarare för att ev få konfirmationspresenter.
nog för att de oftast verkade bestå av typ guldkors och liknande, men jag kände redan då till begreppet "pantbank" så det var ju inget problem.
tanken på att spendera all den där tiden i kyrkan och liksom behöva ljuga och spela spel där i "guds hus" för att få ihop lite pengar kändes faktiskt inte helt ok så jag la ner det.
ett mycket smart drag då jag råkar ha ett samvete som inte skulle gilla den grejen.
min egen tro är väl vad man brukar kalla new age då kanske.eller nåt åt det hållet.
jag tror på spöken, varsel, reinkarnation och till viss del astrologi.
jag tror på goda och onda krafter och jag tror på karma.
flummig? jo, kanske det.
vissa saker väljer jag att tro på för att livet blir lite roligare då. man kan säga att jag hoppas att det finns. som reinkarnation och karma då t.ex.
spöken har jag egen erfarenhet av så dess existens kan jag inte förneka (sen vad ett spöke är är en helt annan femma...) och astrologi stämmer faktiskt överraskande bra (och då menar jag inte aftonbladets horoskop utan de där man tar allt i beaktan och inte bara går på soltecknet.)
men främst tror jag väl kanske på människan, att alla är sin egen lyckas smed samt allas rätt att bestämma själv över sin egen kropp.
min erfarenhet är att många av de som är religiösa mer än gärna vill pracka på en sin religion och verkar känna ett inre tvång att dela med sig av sina moraliska åsikter om ens liv och leverne.
lite som en fd rökare som bara måste tala om för alla sina rökande vänner att de verkligen borde sluta, hur farlig det är och hur mycket fräschare man känner sig om man slutar suga på de där giftpinnarna (som om man inte redan visste det?).
detta sker säkert i all välmening men kom igen nu... låt mig gärna bestämma själv vad som funkar för mig så låter jag dig bestämma vad som funkar för dig. jag tror det blir bäst så.
jag kommer inte trycka upp vare sig horoskop eller ciggpaket i fejset på dig och i gengäld så kan väl du låta bli att trycka din heliga skrift eller antirökpropaganda i mitt.
för kanske är det just en cigg eller tanken på karma som räddar mig från ett totalt nervsammanbrott och en bön till den högre makten som räddar dig?
tro vad du vill bara du är glad och snäll.
funkar också på gör vad du vill bara du är glad och snäll.
kärlek
/PinnKakan
ps! observera att jag skriver många religiösa, inte alla. jag har troende vänner som inte beter sig på det här viset och jag har också vänner som är fd rökare som inte gnäller så fort jag förgiftar mig själv. ni behöver alltså inte känna er träffade.
